Nu ska jag vara lite sådär provocerande och fråga varför ordet cellgift väcker så stor uppmärksamhet. Varför reagerar ingen när jag säger att jag har SLE när det blir ramaskri om man säger att man har cancer? Jag har inget emot cancer. Men varför är det den enda sjukdomen folk känner till och bryr sig om? Jag har inte cancer, och jag skulle nästan hellre ha det. För vet ni varför?
Man vet hur man ska behandla cancer, alla känner till cancer, alla respekterar cancer och är rädda för cancer. Man vet att man äter cellgifter, att man tappar hår, äter cortison och blir rund i ansiktet. Det finns cancerfonder för vuxna, ungdomar, bröstcancer och alla andra sorter.
Men jag äter också cellgifter. Jag äter också cortison. Jag går upp i vikt, blir rund i ansiktet, är på sjukhuset, mår dåligt, tappar hår ibland. Men jag blir inte respekterad. Jag blir hånad, skrattad åt. ”Tjockis”. ”Latmask”. ”Svagis”. That’s me. Iallafall om du frågar folk runt mig. Ingen vet något om min sjukdom. Det finns inget botemedel, det är en livslång sjukdom som så få känner till. Att ha en svår SLE när ingen känner till den, att jag får fel behandling av till och med läkare, måste tänka vilka tabletter jag får ta själv, äta mina cellgifter varje dag och samtidigt kämpa med tryck från skola, allmänheten, kompisarna och inte minst mig själv. Enda platsen där ingen hånar mig, pressar mig, där jag får slappna av, vara mig själv och vara glad, alltid, det är stallet.
Ni ska veta att varje kommentar från EN person som läst mina inlägg och BRYTT sig, betyder mycket, jag går in på varje persons blogg och svarar så gott jag kan. Jag svarar på ALLA frågor, dumma, smarta, komplicerade, arga, ledsna, känslolösa. Ett ord, två ord, en lång kommentar, en hel uppsats. TACK, för att ni bryr er, sprider vidare kunskap och vetskap. Att veta om min sjukdom, ha hört namnet och veta nånting, det hjälper mig och de andra med SLE, att få hjälp och sluta hånas för vår smärta i leder och kroppen, men framförallt i hjärtat när folk pekar och skrattar. För min del har det gått så pass långt att när folk bakom mig skrattar så känner jag tårarna bränna bakom ögonlocken och försöker gå därifrån…
Tack för att DU läser ♥
Alvas Stora Dagar 
OFTA DOM SÄGER SÅ?!?!? ÄR DOM DUMMA I HUVUDET ELLER??!?!?!?!?
asså jag börjar typ gråta när jag läsaer de!
men om du skulle bli testperson.. skulle du inte va rädd då? ❤
DU vet att JAG alltid finns. Har alltid funnits här. Och kommer alltid att finnas. Dag som natt. Timme ut och timme in. År efter år. Så länge jag lever, så länge jag andas. Jag finns här för dig Alva. Alltid. ❤
*Styrke kramar*<3
Jag förstår PRECIS vad du menar. Jag har också en kronisk sjukdom som jag kämpat med extremt mycket det senaste året och har känt mig så oerhört missförstådd. Men det man ändå får tänka gällande cancer (även fast jag förstår precis hur du tänker där) är att man får vara glad att man faktiskt inte har en så farlig och dödlig sjukdom. Man får försöka tänka hur mycket värre det kunde vara. Och alla de där som är dumma och oförstående – en dag kommer de kanske vakna till och förstå. Självklart synd att man ska få gå igenom skit för deras skull men ändå. Man är ändå en bättre människa för man lär sig så mycket på vägen. Framför allt om hur man ska behandla andra, eller rättare sagt INTE ska behandla andra. Kram på dig! ❤
Du är otrolig ❤ Förstår exakt vad du menar…
Världens bästa Alva!!
Jag saknar dig så otroligt mycket, samtidigt som det är så skönt att ha dig här på bloggen så att jag vet att du lever och mår hyfsat bra…!
Är inte första gången jag gråter lite till dina texter, förstår inte hur en så UNDERBAR person som du kan förtjäna detta… Är himla imponerad av dig, av hur du orkar fortsätta kämpa och vara en så glad och positiv person som bryr sig så mycket om andra!
Kan ju passa på att berätta att jag igår och idag berättat för tre människor om SLE, så världen blir bättre för dig, lite i alla fall…
Puss & Kram ❤
Alva du ar helt otrolig! Jag har aldrig varit med om nagon som kampar pa som du! Om alla vore som dig skulle varlden se annorlunda ut! Jag hoppas verkligen att det ordnar sig i stallet! Ta hand om dig muchos besos!!!
otroligt va du har kämpat! Känner inte dig, men du verkar grymt stark trots alla som du beskriver hånar dig. Keep it on !
Jag förstår precis hur du menar. Jag har själv levt med SLE sen 06.
Folk förstår inte vad man menar hur många ggr man än förklarar vad det är för sjukdom. För syns det inte att man är sjuk då är man tydligen inte sjuk heller tror dom.
Sen har jag uppfattat att det är extremt många läkare som inte heller vet vad dom sysslar med,vet inte hur allvarligt det kan bli å tar en inte på allvar.
Många kramar till dig tjejen!